jag ramlar dåliga gatan fram

 
Gud så skönt det är att gå eftermiddagar. Klockan ringer halv tio och kan i lugn och ro spendera morgonen med att äta frukost, bädda sängen, dansa till musik med mamma, burit ned fler lådor till förrådet och försöka få mig själv att se lite levande ut framför den provisoriska spegeln vi ställt upp på ett av mina torn av flyttlådor.
Nu har vi alltså flyttat. Trots att vi har saker kvar att städa bort i huset så bor vi här i lägenheten från och med nu. Tåspetsskorna vilar så fint på min skrivbordshylla och mitt slitna exemplar av The Book Thief ligger plikttroget närmast sängen på fönsterbläcket. Igår bar vi alltså upp ett tiotal tunga flyttlådor för tre trappor och satt sedan till ungefär midnatt och packade upp kläder, porslin och osthyvlar. 
 
På fredag kommer Emilie ned och då ska vi på popaganda! Hon blir alltså den första att "invignings-sova-över" här, därefter blir det nog Eline som jag lovat en proper inflyttningsfest med pizza.
Efter att jag slutat vid fem idag ska jag åka till Centralen för att möta upp N på  en kaffe och en promenad till gamla stan, det känns som evigheter sedan trots att det bara var lite mer än en vecka sedan sist vi sågs.
 
En hel del saknad trängs i bröstet. Efter vänner långt bort. Efter vänner som är nära. 
Det får vi ta och göra någonting åt. 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback